Laget kom in i säsongen 2223 med 14 spelare kvar från föregående säsong och tio nya och unga spelare in. Det innebar att tränare Eriksson som börjat sätta grunderna föregående säsong fick börja om.
– Det är ju svårt att ta vid där man slutade med hälften av gruppen och köra nytt med den andra hälften så det blev en stor omställning såklart.
– Fördelen är ju att de nya inte hittat en spelstil på samma sätt som de äldre, menar Eriksson. Så de blir väldigt mottagliga för all sorts feedback och all inlärning och det är såklart jätteroligt. Nackdelarna blir det som vi har sett under den här säsongen, att det blir en berg och dalbana.
– Då behövs det ju stöd av de äldre är lite mer rutinerade, flikar Lundkvist in.
– Jämför man med förra året så hade vi Ragnarsson, Wisén och Turre (Turunen) – även om han inte spelade i kvalet så var han ju ändå en trygghet i grundspelet, fortsätter Eriksson. Så hade vi även Henke (Norrman) och Lampan (Landell). Det är ju gubbar som har varit med länge. Och håller låda i omklädningsrummet också är staben överens om.
Den nya säsongen började dock redan i maj med Patrick Rapps försäsongsträning. Både fys- och innebandypass skedde i samarbete med utvecklingslaget. En uppskattad satsning på flera sätt men inte minst en investering i att bygga en större gemenskap mellan A-lag och U-laget och något att bygga vidare på till kommande säsong.
– Det har känts som att det har varit en väldigt bra grupp och i feedbacken från alla spelare efter säsongen, så har alla sagt att de har trivts jättebra - det var lätt att komma in i det. Det har nog känts mer homogent. Det blir ju naturligt också när vi sänker medelåldern så pass mycket, alla har ju mer gemensamt säger Eriksson om truppen där äldst var född 1993 och de yngsta år 2004, med en medelålder född år 2000.
De senaste säsongerna har Innebandyförbundet tagit till vana att stuva om ordentligt i serierna och så även till den gångna säsongen. Nu fick vi möta lag mestadels från Östergötland och om det sa Eriksson:
– Jag visste ju att serien skulle vara tuff på förhand, men sedan blev vi ju placerade på andra plats (i förhandstipset) av Innebandymagazinet och då bygger det ju också upp en liten känsla av att vi måste leverera.
Kanske lite inkonsekvent eftersom de poängsatte truppen på ett sätt som långt ifrån indikerade en andraplats …
– Ja vi visste ju att det skulle bli många lag som fajtades om det. Sen har vi oftast spelat bra mot de flesta topplagen. Bottennappen har ju varit mot de sämre. Det är ju tråkigt, men det är också någonting vi har vuxit ifrån under säsongen med en högre innebandykompetens.
– Men samtidigt så är det ju mycket positivt, med en så här bra serie är ju steget kort till allsvenskan liksom.
Hur skiljer sig spelet mellan serierna?
– Det kändes som en annan typ av innebandy. Där skiljer det sig mellan serierna. Jag har ju också suttit och kollat nu på våra gamla motståndare. De skulle knappt klara sig kvar i den här serien, analyserar Eriksson. – Här är mycket mer spelande lag.
Lundkvist kompletterar med sin syn: – Jag tycker att det har varit en väldigt fartfylld säsong, sett till motståndarna. Även Onyx kom med fart även fast de kör man-man. Säga vad man vill om det, men det bidrog med fart i stället för att möta lag som ställer upp en köttmur.
– I den här serien kanske det inte varit det där tydliga topplaget som Lockerud eller Skoghall, jämför Lundkvist med erfarenheterna från Värmlandsserien. – Det har varit tidigare en mycket högre och jämnare standard på motståndarna. Nu var det fajt ända in i det sista.
Analysen så här efter säsongen säger att det blev lite tufft med ett generationsbyte. Även om gruppen socialt sett fungerade väldigt bra blev det andra utmaningar. Det var inte bara nya, och yngre spelare som skulle in i laget utan också de ”äldre” spelarna behövde hitta nya och kanske ovana roller också.
– Vi gick in med ganska höga krav på oss som grupp efter förra årets bragd, säger Lundkvist och syftar på vinsten mot Skälby i Playoff 1 och matcherna mot Falun i Playoff 2 som fick avgöras på straffar till slut.
Lundkvist passar på att berömma comebackande Tobias Nyberg, tidigare lagkapten som slutade för sex år sedan: – Jag tycker det var kul att en sådan som Tobbe, som inte har spelat på flera år, går in och tar mycket ansvar både på planen och i omklädningsrummet. Han kommer in ny och det är bara några få han har spelat med och han tar ändå ansvar.
Innan vi går in djupare på matchanalyserna och slutfasen av säsongen, så stannar vi till vid träningarna och träningsupplägget.
– Det har alltid varit mycket folk på träningarna och samarbetet med utvecklingstruppen (H2/JAS) har blivit ännu bättre. – De som kommer ner till våra träningar, de gör det otroligt bra, berömmer Lundkvist. Det innebär att klivet ifrån division 2 till division 1 inte blir lika stort för de spelarna.
– Många av dem i utvecklingslaget har sagt att det har varit roligt att komma till A-lagets träningar för att det alltid finns ett syfte med träningen. Det har vi jobbat mycket med den här säsongen - det ska alltid finnas någonting vi lär oss på varje träning. Det här har varit synonymt för hela säsongen, ända fram till sista matchen har vi alltid haft någonting som vi har tränat på, säger Eriksson och menar att det skiljer sig mot många andra lag som kanske jobbar så några månader i början på säsongen och sen nöjer man sig med det spelet. Eller rentav nöjer sig med spelet från föregående säsong. – Vi måste hela tiden utvecklas.
Något som Lundkvist är nöjd med är att utvecklingsspelarna som fyllt på ibland har fått träna i de första formationerna. Inte som det lätt kan bli, att juniorerna får bilda en fjärdefemma som möter förstafemman och blir överkörda.
– Vi måste också sträva efter att de mannarna som är här och kör, de ska alltid få chansen. Är du här och har 100 % närvaro, men aldrig får hoppa in på 3 femmor - då tröttnar du till slut. Det har ju säkert också bidragit lite till att vi har en hög närvaro för det har blivit ganska tydligt att är jag borta på torsdagträningen, då är jag sällan aktuell för att gå in på tre femmor, säger Eriksson.
Om vi ger oss in i berg- och dalbanan med seriematcherna.
– Premiären mot Nykvarn, det är en bra match - där fick vi en väldigt bra start, inleder Lundkvist som också gillade Arbogamatchen hemma. – Då visar vi hur bra vi är alltså – en skön känsla, säger han om den överkörningen som slutade 12–2. Särskilt skön eftersom ingen var nöjd med insatsen borta mot Arboga under hösten.
– Man vänder ju någonstans på säsongen där, sen är det ju sent refelekterar Eriksson. – Sen har vi har ju otroligt mycket matcher där vi har ledningen och tappar. Framför allt matcherna precis innan, som Örebro och Ledberg.
– Sen går det att hitta olika typer av matcher menar Eriksson. – Det finns ju krigarmatcher som Linköping borta, delvis Ledberg borta också. Vi spelar ingen fin innebandy direkt utan brunkar. Bergs och Åby hemma, det är ju matcher där vi krigar hem poängen.
– Linköping hemma är nog vår bästa match den här säsongen mot ett lag som har otroligt momentum på väg in i ett kval. Då spelar vi riktigt bra innebandy.
– Men det har hängt ihop med att vi hela tiden lär oss saker. Även när det var sista matchen (Onyx hemma) då sa vi att idag ska vi ta med oss allt vi har lärt oss den här säsongen och omsätta det i praktiken. Sen vet vi exakt vad Onyx vill spela på för sätt, men nu var det spelarnas uppgift att visa vad de lärt sig. Då går vi ut och spelar propagandainnebandy, så det är ju jätteroligt.
– Sen har vi gjort skiften i hur vi har hanterat förberedelser och så under säsongen. Första halvan då har vi otroligt mycket fokus på motståndarna, man vill lära känna dem. Vi kollar alltid på något klipp på motståndarna, ibland både i veckan och på matchdagen. Under andra halvan av säsongen och framför allt mot slutet då har vi bara haft fokus på vårt eget spel och ganska så nedbrutet till små detaljer. Där känner vi att allt hänger ihop.
– Vi har fått med oss otroligt mycket i bagaget under säsongen, säger Eriksson och utvecklar vad han menar. Eftersom han vill att spelarna hela tiden utvecklas och får lära sig nya saker så går det inte att fortsätta ”tjata” om det man gick igenom i oktober. – Så det blev som en examen till slut kändes det som. Det var ju bara att stå och njuta., säger han om Onyx hemma - säsongens sista match. Med en vinst 15–2, många vackra mål och alla utespelare inblandade i målproduktionen så var det såklart läge att njuta!
Det var en hel del om laget men vad har tränarna att säga om glädjeämnen bland enskilda spelare.
– Det är väl tre spelare som vi har pratat mycket om och det är Hellqvist (Anton), Seb (Sebastian Åkesson), och Johan (Nordström) som vi tycker har utvecklats alla tre.
Hellqvist och Åkesson kom nya in i truppen i höstas på sina första A-lagskontrakt. – De har tagit åt sig mycket av det som vi sagt och verkligen utvecklats därifrån. En del andra försöker att köra sitt spel och försöka få det att passa in i ramen. De här två har anammat allt vi har sagt och gått för det. De lirar nu riktigt bra innebandy och är redan bra division 1-spelare berömmer Eriksson.
– Det vi sagt om Johan (Nordström, en av lagets målvakter) det är att han har fick en jättebra försäsong i kroppen och har utvecklats otroligt bra. Gått upp i en annan jämnhet om man kallar det så och legat otroligt högt. Vi har kunnat bygga vårt spel på ett annat sätt och kunnat vara mycket mer aggressiva har vi märkt under säsongen.
– Han har förtjänat att stå också, säger Lundkvist angående speltiden. – Ja, med 100 procent närvaro eller bara en missad träning sedan augusti, håller Eriksson med.
För att göra en slutsummering så är ledarstabens mening att det varit en rolig säsong med både toppar och dalar. Och alla spelare tycker att de har vuxit som spelare. En av orsakerna till det är den idrottspsykolog som vi anlitade i år med tanke på den unga truppen, många nya in och nya roller för andra. Det var otroligt uppskattat av spelarna. För oss som jobbar med laget var det också roligt att kunna lägga till även den pusselbiten för att ge laget de bästa förutsättningarna till att utvecklas. Vi tar några nya kliv varje säsong.
Så här i silly-tider får Eriksson beskriva spelarläget inför den nya säsongen innan vi sätter punkt.
– Ja, det är 15 spelare som har kontrakt och det är ett väldigt bra utgångsläge jämfört med förra året. Sen märker vi ju att när man hör av sig till spelare runt om så är de mer positiva och det känns som att det är många unga som är intresserade av att komma hit.
Så med säsongens unga trupp, de unga spelare i föreningen som vill uppåt och framåt ser vi redan nu fram emot en ny rolig säsong 23/24.
Tack för oss - håll koll i kanalerna efter våra kontraktsnyheter!
//Ledarteamet i H1
